Södra Ängby Villaförening

Ur protokoll den 10 april 1947 citeras:
"Till ordförande valdes assessor Thure Hahn och som styrelseledamöter avdelningschef Sixten Walinder, revisionssekreterare Harry Ivrell, intendent Ragnar Westberg och sekreterare Einar Brandt"


Detta år var medlemsavgiften i föreningen 3 kronor och medlemsantalet 145 hushåll. Under året hade man drivit frågor rörande "buss och spårvägstrafiken" samt "sotningsbestyrets fullgörande". Tydligen har sotningen inte varit till belåtenhet, och dessutom har man misstänkt att sotare trakterats med rusdrycker under eller efter sina uppdrag.

I början av 50-talet ägnas mycken tid åt tyckande kring den nya tunnelbanan. Sprängningarna kring Islandstorget misstänks ha skadat ett antal husgrunder i närheten. 1953 avyttras föreningens materiel (stegar, sprutor och vält). Man har också protesterat mot att Filadelfiaförsamlingen tagit över biograffastigheten vid Ängbyplan. Dessutom har man verkat för att trafiksäkerheten skulle förbättras vid stationerna Ängbyplan och Islandstorget. Under 1954 har man förhandlat om pris på koks och olja med Hälkens Koks & Kol AB, men blev snuvad på utlovad rabatt. Detta år uppgår medlemsantalet till 256 hushåll. Till föreningens ordförande för 1955 nyvaldes Hr Sixten Walinder, Hågavägen 28.
1959 nyvaldes Hr Sigurd Annerfors, som för övrigt var föreningen trogen som ordförande under många år. 1964 hade medlemsantalet stigit till 332 och avgiften var ännu 3 kr. 1969 diskuteras tomträttsavgälder och fastighetstaxering men det föranleder ingen åtgärd.

1974 bränner det till i den då lite slumrande föreningen.
En skrivelse insänds av nyinflyttade Södra Ängby-bor, de flesta barnfamiljer. Man föreslår bl a att föreningen skall aktivera sig i frågor som angick de inflyttade barnfamiljerna, samt att de även representerades i styrelsen. Gruppen vill satsa på lekplatser, trafikfrågor och även umgänge inom området. Modellen är byalagets, och man vill arbeta med att göra gemensamma inköp och inventera vad som finns inom området. Sist men inte minst anses tiden mogen att föreslå att föreningen skall vara öppen enbart för boende i Södra Ängby. Arbetet med detta tar genast fart, och en familjefest hölls i Judarn hösten 1974.

Den 27/5 1975 klubbades förändringen av verksamheten och namnet ändrades till Södra Ängby Villaförening. Till ny ordförande valdes Christer Holm. Detta år arrangeras även en fototävling där både gamla och nya bilder samlas in, man diskuterar och organiserar operation märkning. Nu byts gatubelysningens glödlampor ut mot lysrör.

På 80-talet etableras samlingen vid Valborgsmässoelden vid Ängbybadet samt julgransplundringen som traditioner. Villaföreningen väljer att lämna Sveriges Villaägareförbund då man ansåg att man inte fick något för den höga årsavgiften. Ett stort lekparksbråk upprörde områdets barnfamiljer, man ville ordna upp Båtparken och sökte pengar för att genomföra detta förslag. Men när Parkförvaltningen kom för att att gräva för sandgropen hade de boende ordnat ett demonstrationståg och Parkförvaltningen lämnade området. Så småningom blev lekparken färdigställd, och i mitten av 80-talet inleddes arbetet med föreningens 50-årsjubileum. 50-års jubiléet för områdets tillblivelse genomfördes under 1987. En trevlig skrift med bilder och beskrivningar av områdets första 50 år som stadsdel togs fram och en stor fest anordnades i Södra Ängby Skola i 30-tals anda.

Under 90-talet utvecklas tidningen Södra Ängby Vill till en tryckt tidning. Artiklar och reportage av smått- som stort-frågorna från förr består, men med en generationsväxling utvecklas föreningsarbetet. Ett arbete med en ny bok om områdets framväxt beslutas och utgivning genomförs under år 2000. Glädjande nog utges dessutom ytterligare en bok om området under 2001. Föreningen utför också en inventering av områdets interiör- och exteriördetaljer.

Tidningen kommer nu ut med 2-3 nr/år. Julfest anordnas liksom Valborgsfirande, nu med fackeltåg och sång av Ängby sångare och servering av årskurs 5 från skolan. Ängbyloppet är ett omtyckt inslag i familjeumgänget och föreläsningar anordnas i angelägna ämnen, ofta med anknytning till områdets kulturhistoriska status. Med millennieskiftet kom förutom de sedvanliga frågorna om trafik, tomträtter och taxeringsvärden även framtidsfunderingar. Skall hela området anslutas till bredband? Ock så kommer området att fortsätta sin utveckling - de boende lever sina liv i Södra Ängby. Med livets skiften blir skilda frågor också skiftande i sin prioritering.

Det avgörande är att känslan för områdets kulturhistoriska värde slagit igenom. Renovering/återställande av exteriörer blir mer vanligt - många som flyttar hit gör det för att "funkishusen", "sockerlådorna" och allt vad funktionalismens byggnadskännetecken kallas för är spännande, estetiskt tilltalande och praktiska på samma gång.

Man bor inte i Södra Ängby enbart för att man vill bo i villa. Den yttre likformigheten är paradoxalt nog oftast ett uttryck för individualism innanför fasaderna.

Bor du inte här? Välkommen hit och titta :-)