K-märkning

K-märkning.

Södra Ängby är sedan 1987 klassat som riksintresse. Stadsmuseet anser att området har ett stort kulturhistoriskt värde. Det innebär att husens stil och utformning inte får förvanskas och att naturen ska bevaras intakt. 1989 tog byggnadsnämnden fram en ny detaljplan för att kunna övervaka att området skyddas. I den framgår bland annat att högsta tillåtna bruttoarea ovan mark får ej överstiga 150m2. Eventuella tillbyggnader ska placeras på gårdssidan så att gatufasaden inte ändras. Likaså ska små hus typ "Friggebodar" i möjligaste mån anpassas. Fasader och byggnadsdetaljer ska bevaras, material och färg får inte ändras varför tilläggsisolering utvändigt inte är tillåten. Även naturens karaktär ska bibehållas varför större träd inte får fällas utan marklov.

Inventeringen.

1995/96 genomfördes en omfattande inventering av fastigheterna i i Södra Ängby. Under ett halvår dokumenterade arkitekterna Ulrika Lessmar-Holmgren och Paul Werner 76 villor. Fotografier, ritningar och skisser avbildar byggnadsdetaljer. Denna inventering är ovärderlig när området idag står inför ett generationskifte. Många vill renovera och anpassa bostäderna till nya behov eller kanske återställa tidigare renoveringar till ursprunget.

Materialet finnns hos Anders Lindunger, tel. 08 - 17 88 08

Litteratur.

Stockholms Årsringar - en inblick i stadens framväxt, Stockholmia Förlag
Från bostadsnöd till önskehem, Stockholms Kooperativa Bostadsförening 1916-1991, Lennart Holm
Modern arkitektur - Funktionalismens uppgång och fall, Christer Bodén
Södra Ängby - Den vita staden, Thorbjörn Andersson m fl, Footlights Publishing, ISBN 91 631 0275 7
Södra Ängby träddgårdstad i funkis, Gunnar Olofgörs m fl, Stockholmia Förlag, ISBN 91 7031 094 7
Södra Ängby-framväxt och förändringar, Kristina Hagbard (Uppsats på Konstvetenskapliga institutionen, Sthlms universitet)
Södra Ängby 50 år 1987, Lotta Johansson och Per Suneson
Brommakrönika 1936, ur Bromma Hembygdsförenings Årsskrift 1937